Varför skämtar vi om corona?

Varför skojar många av oss om karantäntillvaron, toalettpappersbunkrande och om smittspridningen? Forskare förklarar. 

I alla tider har människor sökt sig till humor för att lättare kunna hantera stora kriser. Coronapandemin är inget undantag. Det finns något läkande i humor, menar psykologen Elisabeth Punzi som är forskare vid Göteborgs universitet.
– Humor kan handla om att tappa fattningen ett tag. Vi måste få vara lediga från våra krav och släppa på hämningar ibland. Det finns något läkande i den regressionen, förklarade hon i en forskardebatt som Göteborgs universitets samhällsfakultet arrangerade tillsammans med Folkuniversitetet, vilken Forskning & Framsteg skrivit om. 
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, förklarade att man förr i tiden till och med såg humor som något som faktiskt kunde läka.
– I alla tider har man skämtat om det som är svårt. Det handlar om ett yttre hot som måste hanteras. Redan i Boccaccios Decamerone från 1300-talet ser vi det. På den tiden trodde man att humor kunde vara ett medicinskt botemedel, sa han.
Humor kan inte bara vara avväpnande i orostider, den kan också sammanföra oss.
– Det kan handla om att släppa på en mask, att kunna vara här och nu tillsammans. Som grupp kan man skoja med de som är ”förtryckare”, och då fyller humor en slags social funktion, förklarar Elisabeth Punzi.
Men det finns också gränser för vad som är okej att skämta om, tycker forskarna i debatten.
– Det är inte okej att skoja om människors utsatthet, menar Elisabeth Punzi, medan Ola Sigurdson tycker att man kan skämta om allt, men inte med alla och överallt.
Att däremot känna ett behov av att skoja om den tillvaro vi lever just nu är alltså helt naturligt, och kanske rätt så befriande ibland.

Ju mer socker vi äter, desto mindre vitaminer

Forskare från Lunds universitet har observerat ett omvänt förhållande mellan intaget tillsatt socker och vårt dagliga intag av vitaminer. 

En ny studie från Lunds universitets diabetescentrumvisar att ju mer tillsatt socker vi tillför kroppen, desto mindre näringsämnen som mineraler och C- och D-vitamin får vi i oss. I den nya studien har forskare studerat effekten av tillsatt socker i relation till intaget av mikronutrienter i form av vitaminer och mineraler. Eftersom tillsatt socker inte finns naturligt i det vi äter och dricker (såsom det gör i frukt, grönsaker och mjölk) utan tillsätts när vi lagar den är det inte en nödvändig del av kosten, menar forskarna.
– Vi har studerat vilken betydelse det tillsatta sockret har sett till den totala kostkvaliteten. Tillsatt socker finns inte naturligt i mat och dryck, det tillsätts under matlagningen, tillverkningen eller vid bordet av olika anledningar, och är därför inte nödvändig i vår kost, säger Esther González-Padilla, doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi som leds av Emily Sonestedt.

I studien har man studerat vilken betydelse det tillsatta sockret har sett till den totala kostkvaliteten. Internationella studier har tidigare visat att det finns starka samband mellan ett ökat intag av tillsatt socker och minskat intag av vitaminer och mineraler. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka förhållandet i den svenska befolkningen.

Så vad fann man? Jo, forskarna observerade ett omvänt förhållande mellan intaget av tillsatt socker och det dagliga intaget av alla nio vitaminer och mineraler. Alltså, ju mer tillsatt socker deltagarna åt, desto mindre vitaminer och mineraler åt de.
De Nordiska näringsrekommendationerna som är anpassade för den nordiska befolkningen anger att tillsatt socker bör begränsas till 10 procent av energiintaget (E%).
– För att kunna fastställa en övre gräns för intag av tillsatt socker måste intaget av vitaminer och mineraler samtidigt minska betydligt, vilket vi inte kunde se i vår studie. Men även om den här studien inte ensam räcker för att ändra rekommendationerna, är den ett värdefullt bidrag till den samlade vetenskapen som ligger till grund för ändrade kostrekommendationer i framtiden, säger Esther González-Padilla på Lunds universitets hemsida.
Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar.