Ju mer socker vi äter, desto mindre vitaminer

Forskare från Lunds universitet har observerat ett omvänt förhållande mellan intaget tillsatt socker och vårt dagliga intag av vitaminer. 

En ny studie från Lunds universitets diabetescentrumvisar att ju mer tillsatt socker vi tillför kroppen, desto mindre näringsämnen som mineraler och C- och D-vitamin får vi i oss. I den nya studien har forskare studerat effekten av tillsatt socker i relation till intaget av mikronutrienter i form av vitaminer och mineraler. Eftersom tillsatt socker inte finns naturligt i det vi äter och dricker (såsom det gör i frukt, grönsaker och mjölk) utan tillsätts när vi lagar den är det inte en nödvändig del av kosten, menar forskarna.
– Vi har studerat vilken betydelse det tillsatta sockret har sett till den totala kostkvaliteten. Tillsatt socker finns inte naturligt i mat och dryck, det tillsätts under matlagningen, tillverkningen eller vid bordet av olika anledningar, och är därför inte nödvändig i vår kost, säger Esther González-Padilla, doktorand i forskargruppen nutritionsepidemiologi som leds av Emily Sonestedt.

I studien har man studerat vilken betydelse det tillsatta sockret har sett till den totala kostkvaliteten. Internationella studier har tidigare visat att det finns starka samband mellan ett ökat intag av tillsatt socker och minskat intag av vitaminer och mineraler. Syftet med den här studien har därför varit att undersöka förhållandet i den svenska befolkningen.

Så vad fann man? Jo, forskarna observerade ett omvänt förhållande mellan intaget av tillsatt socker och det dagliga intaget av alla nio vitaminer och mineraler. Alltså, ju mer tillsatt socker deltagarna åt, desto mindre vitaminer och mineraler åt de.
De Nordiska näringsrekommendationerna som är anpassade för den nordiska befolkningen anger att tillsatt socker bör begränsas till 10 procent av energiintaget (E%).
– För att kunna fastställa en övre gräns för intag av tillsatt socker måste intaget av vitaminer och mineraler samtidigt minska betydligt, vilket vi inte kunde se i vår studie. Men även om den här studien inte ensam räcker för att ändra rekommendationerna, är den ett värdefullt bidrag till den samlade vetenskapen som ligger till grund för ändrade kostrekommendationer i framtiden, säger Esther González-Padilla på Lunds universitets hemsida.
Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

5 tips för bättre munhälsa

Hur ofta ska man byta tandborste, hur mycket tandkräm ska man ta och hur undviker man att det blöder i tandköttet? Här är tandhygienistens råd för bättre munhälsa.

Det finns ovärderliga fördelar med att vara noga med sin tandhygien, inte minst nu under coronapandemin då vi inte lika lätt kan ta oss till tandläkaren. Vid dålig munhygien kan man i värst fall drabbas av parodontit. Parodontit är en inflammation i tandköttet som gör att tandköttet lossnar tänderna. Symptom på tandlossning är att tandköttet blir svullet och känsligt som enkelt blöder när du borstar tänderna.Cirka tio procent av den vuxna befolkningen lider av tandlossning. Parodontit kan också göra att man lättare får diabetes typ 2 och har man diabetes typ 2 får man lättare parodontit. 

Se till så att inte tandköttet blöder
För att hålla sin munhälsa i god form är en bra grundregel att hålla koll på att det inte blöder i tandköttet.
– Att det blöder när man borstar tänderna beror på att det ligger bakterier under tandköttskanten. Problemet är att många slutar borsta när det blöder, när de egentligen borde borsta ännu mer och noggrannare, säger tandhygienisten Carina Thuresson till Nyhetsmorgon i Tv4.
Enligt Carina Thuresson är de farligaste bakterierna de som finns längst med tandköttskanten, det vill säga kanten ovanför tandraden som du kan se när du ler stort. För att bli av med dem är det viktigt att inte slarva med tandborstningen. 

Ta rikligt med flourtandkräm på borsten, två centimeter, säger tandhygienisten.

5 TIPS FÖR BÄTTRE MUNHÄLSA

  1. Byt tandborste, eller borsthuvud om du har en elektronisk tandborste, var tredje månad.
    –  Ha också som regel att du alltid byter tandborste eller borsthuvud efter att du har varit hos tandläkaren, då är du ren i munnen och kan börja om från början med en ny fräsch borste, tipsar Carina Thuresson.
    Det är topparna på borsten som gör rent, så byt också tandborste när stråna börjar bli böjda.

  2. Borsta tänderna två gånger om dagen och ta rikligt med flourtandkräm, två centimeter på borsten är bra.Om du har en eltandborste med ett litet runt borsthuvud är det bra att fylla på med tandkräm två gånger per borstning.

  3. Borsta tänderna i åtminstone två minuter per tillfälle. Tänk en minut för överkäken och en minut för underkäken. Borstar du med eltandborste kan du ha som regel att borsta ena käken, fylla på med tandkräm, och sedan borsta den andra.

  4.  Använd hellre tandtråd än så kallade plackers eftersom du då kan använda ny tråd mellan varje tand och inte riskerar att sprida bakterier vidare. 

  5. Använd en tandborste med medelmjuka eller mjuka borst och borsta inte för hårt. Tandborstar med hårda borst kan på sikt ge mer problem om du borstar för hårt .Om du borstar hårt kan du nämligen skada tandköttet. Allra bäst är att använda eltandborste som reagerar om man borstar för hårt. En eltandborste med litet borsthuvud kommer också åt överallt, tar bort mer bakteriebeläggning (plack) än en vanlig tandborste.

    Källa: TV4, Folktandvården

Är tänderna rena? Testa tungtricket
Ett enkelt sätt att kontrollera att tänderna är rena är att känna efter med tungan, tipsar Folktandvården. Tungan ska glida lätt och tändernas yta ska kännas glatt. Om ytan känns sträv behöver du borsta lite mer.