Food Pharmacy: ”Att vara näringsjägare är en win-win”

I nya boken Näringsjägaren har Lina Nertby Aurell och Mia Clase bakom hälsobloggen Food Pharmacy samlat recept som är bra både för hälsan och planeten. Vi träffade duon för att höra hur man egentligen blir en näringsjägare, vilka råvaror de alltid ser till att ha hemma och vilken middag vi borde testa att göra ikväll.

För två år sedan fick Lina Nertby Aurell och Mia Clase, duon bakom Food Pharmacy, en förfrågan om att hålla en stor föreläsning som skulle handla om mat och miljö. 
– Det var ett stort hedersuppdrag så vi tackade ja utan att blinka, men i samma sekund som vi antog utmaningen insåg vi att vi hade ett hästjobb framför oss eftersom vi inte var så pålästa på matens påverkan på miljön. 
Detta var startskottet till nya boken Näringsjägaren.
– Ju mer vi läste, desto tydligare blev det att samma mat som anses vara mest näringsrik också oftast är den som är snällast för miljön. Att bli näringsjägare är alltså en win-win både för kroppen och planeten!

Men det är bara halva sanningen. Andra hälften är att det inte står så bra till med vår folkhälsa som man kanske skulle kunna tro. 
– År 2016 passerades en magisk gräns i Sverige då över halva befolkningen räknades som överviktiga eller feta, och enligt Livsmedelsverket så orsakar ohälsosam mat flest sjukdomar i Sverige idag. Så mycket som en fjärdedel av Sveriges befolkning riskerar att bli sjuka eller dö i förtid av livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och cancer, på grund av sina matvanor. Så, den här boken är helt enkelt vårt lilla bidrag till folkhälsan. Genom att inspirera folk att äta mer frukt och framför allt grönt kan vi alla komma en bra bit på vägen. Det är dags för Sverige att bli näringsjägare!

Så hur blir man en näringsjägare?
– Med risk för att låta som en raspig grammofonskiva så brukar vi säga att man ska fokusera på vad man ska lägga till och inte på vad man ska utesluta. Som näringsjägare jagar vi näring i alla måltider och fyller tallriken med en stor variation av olika byten som är fulla av fibrer. Vi äter för att våra kroppar och vår planet ska må bra och inte för att vi ska se ut på ett visst sätt. I näringsjägarens värld finns inga förbud och alla kroppar är välkomna! Skönt va?

5 råvaror Lina och Mia alltid har hemma:

1. Vitlök. Det har faktiskt hänt att Mia fått säga till Lina att tagga ner lite på vitlöksintaget, då främst inför viktiga möten.

2. Ingefära. Bästa täckmanteln om man vill göra en riktigt grön smoothie – ingefära (och citron) tar udden av klorofyllchocken.

3. Mjölksyrade grönsaker. Vi försöker alltid komma ihåg att lägga 1-2 msk bredvid middagen. Går faktiskt även att slänga ner i smoothien, så det så.

4. Kardemumma. Vilken krydda som går varmast hemma hos oss varierar efter årstiderna och just nu är det höst och då har vi kardemumma i allt förutom i omeletten.

5. Umamibuljong. Vår senaste upptäckt! Som körsbäret på tårtan (fast i tomatsåsen då i vårt fall).

Middagen du kan äta med gott samvete

Ugnsbakad blomkålsstek med tahini, gurkmeja och dukkah
(4 portioner)
Klimatpåverkan: en portion släpper ut 0,23 kg CO2e

Stek
1 blomkål
1⁄2 msk rapsolja

Tahinisås med gurkmeja
1⁄2 dl ljus tahini
4 msk vatten
1 msk äppelcidervinäger
1⁄2 tsk malen gurkmeja
2 färska dadlar, urkärnade salt och nymalen svartpeppar

Till servering
2 röda äpplen
250 g steklök
250 g blandade trädgårdstomater 100 g bladgrönt
2 tsk dukkah
kokt sädesslag, exempelvis nakenhavre, durra eller vildris

Gör såhär
Värm ugnen till 150°. Bryt loss de allra grövsta bladen från blomkålen. Pensla hela blomkålen och bladen med olja. Dela, kärna ur äpplena och skär i båtar. Skala löken och skär i klyftor. Placera blomkålen i en ugnsform, rosta i mitten av ugnen i 75–90 minuter (beroende på hur stor blomkålen är), tills blomkålen är helt mjuk rakt igenom och har fått en fin gyllenbrun yta. Låt äpplen och lök rosta med de sista 40 minuterna. Mixa ihop ingredienserna till dressingen. Smaka av med salt och peppar. Lägg upp blomkålen på ett stort fat. Varva bladgrönt, äpplen och lök runt om. Ringla över dressingen och strö över dukkah, servera med kokt sädesslag.

Recept ur boken Näringsjägaren

Allt du behöver veta om PMS

Snabba humörsvängningar, svullen kropp och bröst som ömmar. Friskare svarar på dina frågor kring PMS och hur du lättast lindrar den.

Du känner kanske igen det, humörsvängningarna, svullnaden och den molande smärtan i kroppen, som för många kvinnor kommer som ett brev på posten dagarna innan mens. Premenstruellt syndrom (PMS) är ett samlingsbegrepp för olika typer av psykiska och fysiska besvär uppstår vanligtvis tre till tio dagar innan mens.

Forskningen har ännu inte kommit fram till varför man får PMS, premenstruellt syndrom, men man tror att det kan bero på ämnen som bildas i kroppen när hormonet progesteron bryts ned. Vid ägglossning ökar hormonet och en överkänslighet mot de ämnen som då bildas i kroppen kan vara orsaken. 

Besvären vid PMS varierar från person till person och även från månad till månad. Några vanliga symptom är:

  • Snabba humörsvängningar
  • Ömmande bröst
  • Kroppen, framför allt magen, känns svullen
  • Huvudvärk
  • Ökade hungerkänslor 
  • Svårigheter att somna
  • Trötthetskänslor och brist på energi 
  • Oros- och ångestkänslor

Har man en svår from av PMS kallas det för PMDS, premenstruellt dysforiskt syndrom. Symtomen för PMDS är psykiska besvär som kan liknas vid depression eller ångest. När mensen väl kommer förvinner besvären nästan omedelbart. Cirka tre till fem procent av alla som har mens drabbas av PMDS. 

Vad gör man?
För att lindra PMS kan du:

  • Göra saker du vet att du mår bra av. 
  • För att hålla en stabil energinivå, se till att regelbundet få i dig bra mat.
  • Slarva inte med sömnen.
  • Försök träna.
  • Öva på att slappna av, exempelvis genom mindfulness och yoga.
  • Berätta för folk i din närhet att du har PMS, då blir det lättare att förstå och ge stöd.

PMS kommer regelbundet, så håll koll på menscykeln och lär dig känna igen dina symptom så kan du ligga steget före. 

Behandling
Eftersom PMS kan upplevas på olika sätt får man prova sig fram för att hitta den behandlingsmetod som passar bäst. Avslappningsövningar, KBT-terapi eller preventivmedel som gör att ägglossningen uteblir kan hjälpa. Vid PMSD, rådgör med en läkare. 

Visste du att? PMS och PMSD är vanligast bland de som är över 30 år och för många blir besvären starkare efter att de fött barn. När mensen försvinner i samband med klimakteriet avtar även besvären. 

Text: Isabelle Brandhofer