Anders Hansen: ”Mobilen hackar våra hjärnor”

Vad är det med mobilen som gör att vi lägger så mycket tid på den? Biologi, säger bokaktuella läkaren Anders Hansen. Den digitala världen hackar in i mekanismer som funnits med oss i evigheter.

Med den bästsäljande boken Hjärnstark fick läkaren Anders Hansen oss att att börja motionera. Med sin nya bok Skärmhjärnan vill han få oss att fundera över vårt mobilanvändande.

– Jag vill poängtera att jag inte är någon alarmist. Mycket med digitaliseringen är fantastiskt – men den har ett pris och det vill jag poängtera. Det har man förstått i Silicon Valley, Steve Jobs var exempelvis oerhört restriktiv med att låta sina barn sitta framför skärmar.

Gör mobilerna oss deprimerade?
– Nej, det finns inga exakta bevis för att mobiltelefoner gör oss deprimerade. Det man däremot vet är att de driver stress och sömnsvårigheter. Och för många människor stjäl den nog tid från det som verkligen är viktigt för vårt välmående, nämligen sömn, fysisk aktivitet och riktiga sociala relationer. Det sistnämnda inte minst. Klick eller lajks kan aldrig ersätta det fysiska mötet.

Varför är mobilen så förförisk?
– För att den hackar in i djupt liggande mekanismer som funnits med oss i miljoner år. Folk tycks ibland tro att vi är luftlandsatta i en värld kring 1950, när det redan fanns tv och elektricitet. Men människans perspektiv är mycket längre än så – 99 procent av perioden som vi levt på jorden har vi varit jägare och samlare. Det har slipat våra hjärnor och personlighetsdrag, säger Anders Hansen och exemplifierar:

– Det förklarar varför vräker i oss kalorier – för under en lång period hade vi inte tillräckligt mycket mat. De med störst sug efter kalorier överlevde. Det förklarar också varför så många är ormrädda, trots att tre personer i Europa dör av ormbett varje år. För länge sedan var ormbett en vanlig dödsorsak, så det ligger nedärvt. Det förklarar dessutom varför vi är så lättdistraherade. Under en lång period tvingades vi vara vaksamma på allt omkring oss – för att överleva. Och det är den psykologiska mekanismen som mobilerna hackar in i.

Så vi är lite dumma?
– Nej, människan har trots allt rest till månen och uppfunnit relativitetsteorin, men ibland är vi lite naiva kring hur biologiskt drivna vi är.

Kan vi förändra utvecklingen?
– Ja, jag anser att tekniken ska förhålla sig till människan, och inte tvärtom. Men det kommer inte ske av sig självt. Facebooks styrelse kommer inte sätta sig ner och säga: ’nej, nu ska vi se till att folk halverar sin tid hos oss, trots att det innebär att vi tappar miljarder i annonsintäkter. Förändringen måste börja hos oss, hos konsumenten.

Var ligger din egen mobiltelefon på natten?
– Inte i sovrummet, där har jag en klassisk gammal väckarklocka. Jag försöker minimera min skärmtid men är nog inte bättre än någon annan.

Lär dig rädda liv

Att bemästra grundläggande hjärt- och lungräddning är en livsviktig kunskap. När en person drabbas av ett hjärtstopp behöver man snabbt få igång både hjärta och andning. Ju tidigare man börjar med bröstkompressioner och inblåsningar, desto större chans är det att personen överlever. Hjärt- och lungräddning, eller HLR, får inte hjärtat att slå igen, men ser till att blodet syresätts och cirkulationen fortsätter i kroppen i väntan på en hjärtstartare eller mer avancerad sjukvård.

Så utför du HLR:


1. Kontrollera medvetandet

Ta tag i axlarna på personen, skaka försiktigt och försök väcka honom eller henne. Om personen inte vaknar går du vidare till att kontrollera andningen.

2. Kontrollera andningen
Öppna luftvägen genom att lägga en hand på pannan, böja huvudet bakåt och lyfta upp hakan med andra handen. Lägg ditt öra nära personens näsa och mun, lyssna och känn efter andetag och kolla om bröstkorgen rör sig. Om personen har onormal andning, inte andas alls, eller om du är osäker ska du bedöma det som att personen har drabbats av hjärtstopp, larma 112 och starta HLR.

3. Bröstkompressioner
Placera basen på din hand mitt på bröstbenet mellan bröstvårtorna. Placera din andra hand ovanpå den andra. Tryck ned bröstkorgen minst 5 centimeter och håll en takt på 100-120 tryck per min. Tryck 30 gånger innan du börjar med inblåsningar.

4. Inblåsningar
Öppna luftvägen genom att hålla en hand på pannan, böja huvudet bakåt och lyfta upp hakan med andra handen. Knip om personens näsa, placera din mun tätt intill den drabbade och blås in luft tills bröstkorgen höjer sig. Gör två inblåsningar.

Fortsätt varva 30 kompressioner och två inblåsningar tills hjälp anländer eller tills personen andas med normala andetag.

Du ska försöka göra momenten utan avbrott och i jämn takt. Pausa inte för att kontrollera livstecken och undvik att göra långa pauser vid bytet mellan kompressioner och inblåsningar. Det är ansträngande att utföra HLR och det är bra om man kan vara flera som hjälps åt. Men det viktigaste att komma ihåg är att man inte orsakar någon skada genom att försöka, även om man känner sig osäker. Det är bättre att prova än att inte göra något alls!

Visste du att…
5 000 fall av hjärtstopp rapporteras i Sverige varje år. Den största orsaken till plötsligt hjärtstopp hos vuxna är hjärtinfarkt.

1 300 personer årligen räddas till livet efter plötsliga hjärtstopp. 800 på sjukhus och 500 utanför sjukhusmiljön.