4 faktorer som påverkar vårt immunförsvar

En fransk-svensk studie har kommit fram till vilka faktorer som påverkar vårt immunförsvar mer än andra.  

Vad påverkar vårt immunförsvar och varför reagerar vi så olika på infektioner? Det har forskare vid Pasteur-institutet och Lunds universitet frågat sig och efter att ha analyserat miljontals variabler har funnit att fyra faktorer som påverkar vårt immunförsvar mer än andra, vilka harpublicerats i Nature Immunology.

Studien är dock bara ett första utkast. Men i projektet, där man korskopplade 1000 friska personers gener med immunceller, individers livsstil och förutsättningar, kom forskarna fram till dessa faktorer: 

* Rökning.Det har varit känt att rökning påverkar infektionsrisken rejält, men i denna studie fann man förklaringen: fler rökare har fler så kallade regulatoriska T-celler – celler som hämmar det adaptiva immunsvaret, vilket kan leda till försämrat skydd mot infektioner.

* Ålder.Immunförsvaret förändras av att man blir allt äldre, vilket förklarar varför äldre lättare drabbas av infektioner och sjukdomar. 

* Kön. Immunförsvaret hoskvinnor och män skiljer sig åt. Man tror att det har att göra att med att fler kvinnor drabbas av autoimmuna sjukdomar än män. Studien visade att kvinnor har fler MAIT-celler, vilka tycks ha en bidragande faktor till autoimmuna sjukdomar. På så sätt förklarar man varför det är vanligare att kvinnor insjuknar i dessa sjukdomar än män, skriver Kurera. 

* Ett herpesvirus, CMV, som vi alla drabbas av i livet, men vanligtvis inte känner av. Det så kallade cytomegaloviruset påverkar immunsystemet eftersom det gör att mängden minnes T-celler (en typ av vit blodkropp), som har uppgift att bekämpa just detta virus ökar kraftigt. Den som bär cytomegaloviruset har tolv gånger fler minnes T-celler. I tidigare forskning, skriver Kurera, har forskare kunnat att dessa personer har ett större skydd mot influensa.

Så undviker du att peta i ansiktet

Ett vanligt sätt att bli smittad av virus är att göra det som studier visar att vi gör 23 gånger i timmen: röra sitt ansikte, eftersom viruset då kan komma i kontakt med mun, näsa och ögon, vilka är smittovägar för viruset. Men det går faktiskt att vänja sig av beteendet.

Enligt en australiensk studie petar vi i våra ansikten 23 gånger i timmen. Trots att undvika att röra vid ansiktet minimerar risken för att bli smittad av virus som Covid-19 är det helt enkelt en utmaning för många av oss. Ja, det kan rentav kännas som en omöjlighet att inte ta på sitt ansikte. Men det går att avvänja sig, menar psykologen Erik Andersson som i en intervju med Expressen Hälsoliv säger:
– Det fina med mänskliga hjärnor är att vi kan lära dem olika responser. Det första man behöver göra är att analysera i vilka situationer man gör beteendet ofta, säger Erik Andersson, som menar att om man registrerar när man petar sig själv i ansiktet kommer att märka att de sker oftare i vissa situationer, såsom när man sitter i ett möte eller kollar på teve, än mindre när man hackar lök.

När man har kartlagt sina risksituationer är det lättare att agera – eller rättare sagt, inte agera.  
– Även om det kliar någonstans kan man testa att stanna kvar i den känslan och träna på att inte agera på den impulsen. Surfa på den kliande känslan och träna hjärnan på att gå emot den, tipsar Erik Andersson.
Men om det är en väldigt invand respons kan det vara svårt, skriver Expressen där Erik Andersson förklarar:
– Responsen är så automatisk att man märker den först när man redan är i ansiktet och kladdar. Då får man jobba med något som heter inkompatibla beteenden. Det innebär att man tar till ett beteende som gör det omöjligt för en att utföra problembeteendet.

Ett exempel på inkompatibelt beteende kan exempelvis vara att hålla händerna sysselsatta med annat i situationer då man vet att man lätt petar i ansiktet, såsom att knäppa dem, hålla dem i fickorna, rita eller sticka.
– Det här kallas för habit reversal therapy, få har känt till den fast att den funnits sedan 70-talet. Det här är inget som man kan göra på en dag och sedan går det över, men om man är enveten och tränar lite så ändrar hjärnan beteendemönster, säger Erik Andersson som konstaterar:
– Man kanske får ha lite förlåtelse för sig själv. En del beteenden är så invanda och reflexmässiga att man inte kommer kunna blocka dem helt och hållet. Man kanske inte kan få bort all ansiktsberöring, men en stor del.

Därför ska du inte röra dig i ansiktet i coronatider
Förutom via droppsmitta (genom att man kommer i kontakt med droppar och sekret från en hostning eller nysning) sprids coronaviruset genom direkt kontaktsmitta, exempelvis om på något sätt kommer i kontakt med droppar och sekret genom fysisk beröring med en annan människa. I dagsläget vet man inte om indirekt kontaktsmitta från ytor där droppar landat sprider viruset. För att minska risken att insjukna i covid-19 eller sprida viruset vidare rekommenderar Fokhälsomyndigheten att undvika nära kontakt med smittade personer, tvätta händerna ordentligt och låta bli att röra vid ansiktet, eftersom viruset då kan komma i kontakt med mun, näsa och ögon, som är smittovägar för viruset.

Källa: Folkhälsomyndigheten